"Charleston, det glada 20-talet"

I knoooow. Sjukt löjligt att länka till en reklam, men jag blir bara så lycklig varje gång jag ser den här reklamen på tv...vilket blir några gånger varje dag eftersom jag nu legat en vecka i soffan med min kompis hjärnskakningen.
Någon annan kanske hade blivit rik på att skriva ett sånt här inlägg. Själv är jag bara precis som jag var 1998, löjligt förtjust i reklam, även om det stora intresset kanske svalnat något. "Åh, kolla nu, kolla nu, den här är asbra!" Japp så lät det i tvsoffan på 90-talet när reklampauserna var ett nytt fenomen och de säljande klippen sågs som en rolig humorsketch. Kvalitén kanske inte är riktigt lika hög idag, eller så har jag bara vant mig, men vissa guldkorn finns såklart och själv behöver jag kisspaus i långfilmerna!



Det här kanske blir min nya inspiration till att blogga. Haha. Reklamklipp. :D

Vi tar en sväng till, livet!

Igår smällde det på hanröleden men allt gick väl. Ja allt som är av betydelse alltså. Två bilar blir väl kanske skräp men de hade inte hållit någon livstid i alla fall. För visst blir ju förhoppningsvis livet lite längre än såhär. Bara tanken på att killen i den andra bilen hade varit en meter längre fram och jag hade tagit förardörren istället för hans framskärm är så skrämmande att jag knappt vill tänka på det. Och funderingarna kring varför jag inte vände hem och hämtade termobyxorna jag glömde i hallen eller varför jag kom iväg fem minuter senare på morgonen än vanligt hör väl inte hit. Men ibland undrar man ju hur slumpen skojar med oss.
Det är ju också otroligt hur skallens skojar med en när man grips av lite panik. När man står där mellan två mosade bilar och det första man tänker på är "Skit också, vi tankade ju fullt häromdagen", "Himla nedrigt att jag inte kan vara med på vasaloppet i skolan idag" och när ambulansen kommer är det enda man kan säga "Jag har nog fått ett blåmärke på benet och det gör jädrigt ont i näsan". No shit när man fått en krockkudde i fejjan och tvärstannar i 70km/h. Ja, livet är konstigt emot oss, men kanske av en anledning.

Kör försiktigt, glöm inte bilbälte, ha inga lösa grejer i bilen och bli inte arg på någon som kör lite galet. Arga bilförare är nog aldrig en bra grej.

Ta hand om er. Jag tar hand om näsan.



Makaroner och korv.

Idag har jag varit på VFU (verksamhetsförlagt utbildning, praktik säg vad du vill) och undrade under morgonrasten om jag i panik över runstenen (!) som aldrig blir klar håller på att få en svimm/kräkattack eller om jag på riktigt håller på att bli magsjuk...men så kom jag på. Det kändes nog bara lite olustigt imorse när hundspyan men korv och makaroner i trapphuset från igår fortfarande låg kvar när jag åkte imorse. Då så. Ingen fara på torpet.

Bild lånad från google, eller kanske recepten.se

 

Själv ska jag äta kyckling ikväll.

 

 


Släpp loss fångarnE

Har fått några av Sveriges mest psykade (=bästa) komikers fantastiska verk på hjärnan. Det måste bero på den sjuka energi som infann sig på fredagseftermiddagen då arbetsveckan tog slut. Fullt ös med plugg och det går oförskämt bra. Jag ska väl inte säga för mycket, för det är ju långt ifrån klart men jag har i alla fall börjat, och det är bra för att vara fredagkväll klockan 19:00.

Sjungandes detta, diskandes kakel och skrivandes PM om skolutveckling och kvalitetsredovisningar tågar jag in i helgen med flaggan i topp!


Åsa har sett gräs.

Japp. Idag när jag åkte hem såg jag gräs. Eller i alla fall något som varit gräs. Det var brun/grönt och fanns på marken och var inte snö. Amazing! Insåg att marken varit täckt av snö i månader och jag vet inte vilken vinter i mitt liv det senast hände.
Kul att se dig igen, gamla gräs, välkommen upp!

Nya planer.

Hundforskningen pågår på hög nivå här hemma för nu har vi köpt en hundbok på bokrean. Tillsammans med de två vi lånat på biblioteket har vi nu alltså TRE böcker att bläddra i. Snacka om att vi är på gång. Det kanske bara är typ 1½ år tills det är dags så det börjar bli bråttom.
Nu har jag i alla fall kommit på att det är en finsk lapphund vi ska ha. Viktor är nog nästan övertalad. Mitt krav är att den ska heta lapplisa.

bild från google


Jobbar'n!

Sportlov säger endel här i norr.
Själv försöker jag kommer ifatt med allt som inte ritkigt hunnits med i pluggväg för att jag sedan ska kunna sätta igång och planera, för nästa vecka ska jag jobba. Japp, sug på den!
Jag ska vicka i en etta tisdag-fredag för på måndag måste jag tyvärr vara på Högskolan. Otroligt spännande då det är en skola som är helt ny för mig och faktiskt lite utav en ny ålder. Jag har varit i förskola och på mellanstadiet vilket borde betyda att en kompromiss mellan dessa gör mig till kung.
Jag har haft lite panik fram till nu att jag inte ska hinna med att planera och att jag faktiskt har lite dålig koll, men jag improviserar och läser lokala mål så kan det inte bli helt fel.
Just nu längtar jag så sjukt mycket efter att få jobba på ritkigt. Tänk om det är så om ett år!
Vi får väl se vad jag säger efter nästa vecka. :)

Det gör ju inte heller så mycket att det är dags för Bob Log III på söndag och att Erik kommer hit.

Då vet ni!