Åsa

Allt faller på plats och vet på något märkligt vis var det ska vara. Trots att jag varit ledig i en evighet och inte haft någon ordning på nästan någonting. Massor av saker skulle bli gjorda på semestern men vi har nästan inte gjort ett dugg, och det gör inte heller ett dugg för vi har haft det bra. När hösten kommer och vi blir trötta på skrikiga fritidsbarn, arbetslöhet, att äta pannkakor och blodpudding...eller vad det må vara så kan vi väl ställa oss i källaren och måla möbler då istället?!

Imorgon börjar jag jobba på riktigt, i två dagar. Jag har fått två veckor i sommar men onsdag, torsdag blir på rätt ställe, med rätt ungar och arbetskamrater. Min nya arbetsplats. Det känns helt sjukt, men så skönt och jag hoppas att Björklund inte ställer till det mer än han redan gjort, men det tar vi då, för inte ska han tror att han får härja som han vill. JAG kommer då inte hålla truten i alla fall!

I helgen ska Viktor på bröllop i Avestatrakten och jag ska vara chaufför och andas dala-luft. Kanske kan det kännas naturligt att åka förbi Sjövik och titta på platserna där allting började för ganska snart fem år sedan...


Mycket på en gång från en som inte kan hålla truten men ändå inte bloggar på en månad. Men det är okej.
Allt är okej just nu. Jag ska bara få ner pulsen lite, vilopulsen, vila.