Phoney.

Ja, fånig, det är vad jag känner mig. Jag stressar upp mig och blir arg och ledsen. Visst,den här kursen är jobbig men det är bara 15hp av mitt liv. Vilken fjärt! Jag börjar nästan skratta åt mig själv i samma sekund som jag blir arg eller irriterad över någonting för att det känns så löjligt. Dels för att det är så tråkigt att vara på dåligt humör, men också för att jag kommer på mig själv med att vara sådär vidrig som bara jag kan när det är lite jobbigt. Jag blir som ett litet barn. Skärpning nu Åsa. Nu blir det att läsa vidare, vilket går bra, det går verkligen framåt. Sedan får vi se om jag tar mig till skolan idag på räknestuga, jag börjar känna mig hängig och misstänker att sambon har smittat mig med någon slags förkylning. Tyvärr har jag inte tid att ligga på soffan två dagar. Även om det hade varit väldigt mysigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback