Ett försök.


Jag har nu bestämt mig för att göra någoting åt min mage som inte går att göra någonting åt. Eller jag tänker iaf ge det ett försök. Jag litar inget vidare på farbror doktorn längre och tänker dissa hans peppande ord om att inget finns att göra åt IBS. Jag är precis i farten att försöka på tag på den kvinna jag tror ska kunna hjälpa mig. Tänk om det skulle vara så, att det normala livet är ett telefonsamtal, en bilresa på ett par timmar och lite hokuspokus bort. Då är jag beredd att skita i vad herr doktoren säger faktiskt.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback