Hey you!

Hey you!
Just confess,
what´s the point of all this stress,
if we nearly reach the end?!

Det är sant. Helt sant. Men det handlar inte bara om att jag inser att jag stressar för mycket och har för svårt att varva ner. Jag måste liksom börja i andra änden, för jag gillar ju så mycket att göra så här mycket saker och det känns så bra efteråt, men efter det, en liten stund senare, känns det inte så bra...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback